[en mammas födelsedag]

Ett födelsedagsbarn, med multitaskingförmåga. Ska man få nån tårta i sig, är det bäst att äta medan man servar barnen med diverse andra grejer. ;-)

Igår fyllde jag år. Jag hade först tänk bjuda på kakkalas för mina vänner, bara för att det är kul att träffas. Men efter dagar i influensa var jag lång ifrån sugen på att stå och baka kakor. Det blev istället en lugn skön dag på hemmaplan. Medan gossarna i familjen gick till kyrkan, passade jag på att städa ut sjukstugan. Jag bytte lakan (tack mamma och pappa för jordens skönaste lakan som vi fick i julklapp - wonderful!) och handdukar, dammsög och våttorkade golven. Skönt med ett rent och sanerat hem! Förfallet var stort, kan jag avslöja...

Killarna kom hem med asiatisk mat, som vi avnjöt tillsammans. Sen blev det tårta. Jag hade köpt en Williamtårta på favvokondiset i stan. Tårtan var god! I present fick jag ett knivset. Inga köksknivar här inte, utan olika knivar för t ex tapetsering eller pyssel. Bra att ha och inget jag skulle lägga pengar på själv. Fjuttar ofta på med billiga, och dåliga, brytknivar. Dom här verkar mer rejäla!

När barnen hade somnat, tittade vi på filmen "Holiday". Senast jag såg den, var Maja nyfödd, och jag var på barnvagnsbio med precis varenda känsla utanpå kroppen. Kände mig helt olycklig när jag gick ut från bion. Grät flera tårar igår. På jättekonstiga ställen i filmen. Så kan det va. Skönt att se en sån blödig film med Sebbe, som för ovanlighetens skull inte grät någon skvätt alls.

Pratade en stund med mina föräldrar i telefon också under gårdagen. Dom hade firat mig, i min frånvaro. Pappa bjöd mamma frukost på säng och lunch på restaurang, för att hon gjorde ett så bra jobb när jag föddes. Så gulligt! Hoppas att Sebbe tar lärdom av sin svärfar. För visst är det lite speciellt när ens barn fyller år? Varje gång våra barn fyller, brukar jag köra "förlossningsvideon" i huvudet. Och det verkar inte spela nån roll att det var 31 år sen man födde sitt barn.

[gott nytt år]

På nyårsafton dukade vi fint, inför våra middagsgästers ankomst. När Signe och jag var på affären sålde dom tulpaner. Min absoluta favoritblomma, alla kategorier. Vita tulpaner, ljusgröna sevetter och beige duk blev en fin nyårskombination.

Värdfolket

Glad Maja

Stilig Elia

Leende Signe

Gästerna

En heltrevlig kväll i goda vänners lag fick avsluta det gamla året. Det nya året firade vi in med dito och raketer. Den nya almanackan är upphängd, och dom tidigare vita fälten fylls så sakteliga i.

[vad som försiggår]

Här händer inte mycket... Eller så är det just det det gör. Heltidsjobb i kombination med världens go'aste ungar, ger inte jättemycket tid över för nöjesdatorisering.

Hur som haver.

Elia hade fyraårskalas i lördags, med 13 kompisar som kom. Summa sumarum alltså 16 barn. Och några föräldrar. Vi pysslade sugrör, åt glass, lekte på Elias nya rum (ja, inte tjejkompisarna så klart, för dom la Signe rabarber på...), hade en jusste sångsamling med Sebbe på gura och jag själv som allsångsledare och slutligen hade vi godisaffär där barnen fick "köpa" sig en godispåse. Så fick ju Elia finfina presenter. Mycket "Bilar", t ex Chick Hicks och Kungen, ett pussel, en massäckslåda, en målarbok och lite mer. Dessutom fick han två spel, två smålegosatser. Helt fantastiskt fint alltihop!

Vi hade god hjälp av barnens stora kusin Sara, som var i Sverige och hälsade på. Hon bor annars i Finland, så det var stort för barnen att Sara var här.

Nu är Elias nya rum inbott. Ska väl så småningom sy nya gardiner och sätta upp ett matchande draperi runt myskojan under sängen. Gäller bara att hitta rätt tyg. Och det brukar jag alltid göra när jag som minst anar det. Bäst vore nog att alltid bära med mig måtten om i fall att...

För den som undrar, har nu Höganässervisen (det som finns kvar...) blivit förpassad till högt upp i skåpen. Köpte Ikeas jättefina, men bra mycket billigare, servis "Arv" istället. Den dag vi har slutat slå sönder vårt poslin kanske Höganäs blir aktuellt igen. Fast jag borde nog ha Rörstrand, med tanke på mitt ursprung...

[höstbarn]

I fredags var det dags för den efterlängtade fyraårsdagen. Vi väckte Elia tidigt, tidigt, för att hinna med ett litet paket före dagis och jobb. En riktig liten trötter öppnade sitt första paket - Blixten McQueen!

Efter avslutad dagistid, åkte vi till badhuset och därefter till McDonald's. Väl hemma igen fick Elia sitt "stora, hårda paket som man kan gå in i", för att citera en aningens sotis storasysters beskrivning av Elias present, hans nya rum. Han var fascinerad över rummet, och allra mest över den stora sängen, en loftsäng med extrasäng eller myshörna under. Han fick ytterligare två Bilar-bilar och glädjen var stor.

Under lördagen passade vi på att fira morfar i huset, som fyllde 60 år. Mormor och morfar bodde på hotell och på morgonen överraskade vi på frukosten och hela stora familjen åt en livlig barnfamiljshotellfrukost. På kvällen åkte vi upp till en konferensanläggning utanför stan, där vi åt en underbart god trerätters middag. Här sitter morfar med sina yngsta barnbarn, kusinerna Maja och Arvid.

Som om det inte räckte... På söndagen firade vi far. Sebbe fick påminna lite fint om vad det var för en dag. Han firades genom att få gå upp och ta hand om barnen och fixa frukost. Så underbart att vara pappa! Sen blev det födelsedagslunch för Elia, och ännu mer firande med mormor & morfar, kusinerna och moster och morbror. Han fick en Mack-bil och tre Bilar-pussel, som han svischar ihop i ett nafs.

Nu är det tisdag. Kalasen är över. Det är bra härligt med mycket att fira!

[min]

Majas favorituttryck just nu är "min". Det utropas i tid och otid, och oftast är utropet helt adekvat. Och nu är det min tur att utropa "min". Igår firade vi att Sebbe varit min, och jag hans, i åtta år. Vi brukar alltid se till att fira våra bröllopsdagar. Jag tror det är bra för äktenskapet och kärleken. Så en vecka som denna, där vi går i skift på hemmaplan, fixade jag semester, och så hade vi en helskön dag tillsammans hela familjen. Vi var på äventyrsbadet och åt lunch på stan. Barnen var nöjda och glada och föräldrarna också. Kvällen avslutades med lite ost, gott bröd, te och dagen till ära godis.

Det var dom första åtta åren som herr och fru. När vi summerade vårt gemensamma liv, so far, kunde vi konstatera att en del hunnits med. Vi har bott i tre lägenheter, köpt hus, fått tre vackra barn, utbildat oss, fått fasta jobb... Det är med spänning vi ger av oss på livets fortsatta resa.

[student 08]

I slutet på förra veckan var det student här i stan. Vi hade en student att uppvakta. Vår favoritbarnvakt Matilda. Barnen tycker jättemycket om henne (och vi oxå för den delen) och det verkar vara ömsesidigt.

Det här kortet fick hon av oss.

Och den här receptboken.
A piece of cake av Leila Lindholm.

Signe pärlade ett halsband som vi la ner i en liten organzapåse (heter det så), knöt en liten rosett runt och satte en "Made by Signe"-lapp på, som Signe skrivit sälv med versalskrivstil à la en femåring.

Elia hade gjort en teckning med ett monster på.

Trevligt med student är det. Var nere en sväng på stan och såg dom nyblivna studenterna, som åkte omkring i allehanda fordon. Jag kan inte hjälpa det, men jag får en klump i halsen av det, och blir lätt gråtmild. Glädjen hos studenterna går inte att ta fel på. Och jag hade själv en väldigt glad och munter student, som jag gärna tänker tillbaka på.

[mors dag i bilder]

Igår var det Mors dag. En speciell dag för alla oss mammor. Redan på morgonen gjorde far i huset klart för barnen att det var mammas speciella dag. Lite konstigt att inga skulle komma och hälsa på, eftersom det brukar vara nån typ av kalas i samband med födelsedagar. Signe var aningens ledsen över att det inte skulle komma några gäster, men hon blev snart på bättre humör, när "överraskningen"(jag var med i planeringen) kungjordes.

Efter gudstjänsten skulle familjen på picknick i stadsparken. Killarna gick lite i förväg och införskaffade lunchmat från ICA. Sen bar det av på mammas överraskning. I alla fall blev barnen överraskade. I stadsparken finns stans största lekpark, stora grönytor och till och med en plaskdamm (som dock ännu var torrlagd efter vintern). Vi mumsade i oss grillad kyckling och baguetter med goda ostar. Sen fick barnen leka. I flera timmar. Vi placerade oss strategiskt så att vi hade barnen under uppsikt från filten.

Mammas lilla prins
(jag råkar vara hans lilla prinsessa... vackert sagt av en son va?)

Och mammas stora lilla dam

Och mammas minsta lilla dam, osynlig i vagnen, tillsammans med the man of my life

Och mamman i egen hög person.
Jag bara njöt och njöt och njöt!

Kortet som vi skickade till mormor...

...och till farmor.

Och barnens dag avslutades med lite TV.
Snacka om närsynta ungar...

Lycka är att vara mamma
tillsammans med den bästa pappan
till världens underbaraste ungar!

Jo, jag fick en present oxå. Någon har hört att jag har gnällt varje gång jag ska hänga ut tvätt, för att klädnyporna inte räcker till. Nu behöver jag inte klaga mer... ;-)

[grattis signe - min älskade förstfödda dotter!]

För nästan exakt, på minuten, fem år sedan fick jag uppleva känslan av att få ett nyfött litet barn på mitt bröst. Helt ofattbart är det, att den lilla hjälplösa varelsen idag fyller fem år och är en stor dam.

Signe har blivit firad i dagarna tre, om inte ännu fler. Först ett barnkalas med massor av kompisar. Sen firande hos farmor, med kusinerna på pappas sida. Igår firades Signe av mormor & morfar. På dagis idag bjöd Signe på glass och blev firad där. Och tillslut, när barnen kom hem, firade vi lite till här hemma, med prestenter och glass i solen.

Signe sa ikväll att hon har haft en bra dag och var glad. Så bra. Jag vill ge mina barn det bästa, och vill att dom ska vara glada och må bra. Så när Signe sammanfattar dagen som hon gjorde, då blev jag lycklig.

Det är bara att konstatera: liten blir stor. Och tiden går undan.

[melodifestival: final]

Lugnet har lagt sig över den lilla villan. Djupa andetag hörs från barnens rum. Och jag känner mig själv skapligt trött. Fortfarande ligger det högar med kläder som väntar på bättre platser. Och fortfarande står det en hel massa skor på golvet och väntar på en kartong att ligga i. Men vad gör det, när det är hög tid att summera gårdagens melodifestivalfinal...?

Det var en intensiv dag igår. Lunchgäst och iväg på 40-årsuppvaktning innan vi landade hos goda vänner för melodifest! Jättegod middag avnjöts i köket, och lagom till kl 20 åt vi efterrätt som vi hade tagit med oss: Memma - en finsk påskdessert, som mer liknar grovt rågbröd än efterrätt. Men gott är det. Och vid påsk ska det ätas! Sen blev det förståss både det ena och andra snackset. Maja var värst. Hon åt så mycket pop corn, att jag trodde att hela hon skulle poppa...

FEL LÅT VANN!

Låten är helt ok, men jag gillar verkligen inte Charlotte Perelli. Sen har jag inte så mycket mer att säga om det. Bara att hoppas att europeerna diggar "Hero". Själva la vi vår gemensamma röst på BWO. En helt ok låt det också. Och nej, jag tycker inte om Alexander Bard och dom värderingar som jag har fått uppfattningen att han har, men tänkte ändå att den låten skulle ha riktigt goda chanser i Eurovision. Min favorit, bland dom som var i final, var Sanna. Vilken stark power ballad. Gissar att den kommer att höras en del på radio. Min favorit totalt sett, föll tyvärr på mållinjen - Ola och "Love in stereo".

Nåväl. Sex melodifestivalveckor är till ända. Det är intressant att höra människors engagemang. För alla tycker något om melodifestivalen. Själv har jag den som en av årets höjdpunkter! Det här året har ju dessutom förgyllts av Björn Gustafsson. Sicken en! Honom lär vi nog få se mer av framöver.

Heja Charlotte!

[melodifestival: andra chansen]

Ja, vad ska man säga... Årets Melodifestival har bjudit på fler överraskningar än tidigare års sammanlagda överraskningar, tror jag. Igår, när vi i goda vänners lag, bänkade oss framför TV:n var jag absolut säker på att Häggqvist & Johnsson och Ola skulle gå vidare till Globen. Ola, för att hans låt är den bästa av alla låtar i årets Melodifestival och Häggqvist & Johnsson för att den ena heter just Häggqvist i efternamn. Men ack så jag bedrog mig...

Vem hade kunnat ana att Sibel, tillsammans med Nordman, skulle sopa banan med övriga deltagare? Hur går låtarna? Dom fick ju sjunga dom två gånger, och ändå är det "One love" som, trots att jag inte tyckte att låter var så vidare värst, etsat sig fast i min hjärna.

Finalen på lördag kommer minst sagt att bli spännande. Jag tror att BWO kommer att vinna, hoppas på Amy, och vill inte att Charlotte Perelli ska vinna. Men i år har det som sagt varit överraskningarnas år. Vem vet, kanske kommer Lasse Berghagen, som gubben i lådan, och kammar hem hela härligheten. Det återstår att se...

[melodifestival del III - på plats]

Igår var det äntligen dax. Två glada schlagermammor satte sig i bilen och åkte till Linköping för att uppleva Melodifestivalen på plats. Vi kom fram i god tid och promenerade lite på stan. Gick in i några affärer och hamnade direkt på barnavdelningen. Och gick lika snabbt därifrån, när vi kom på oss själva. Satt på café i nästan två timmar innan vi gick bort till Cloetta Center, där partystämningen så sakterliga började komma upp på topp. Vi samlade på oss en massa gratis reklamprylar, som godis, tuggummi, gröna boor från Skoda, schampo, melodifestivalvatten... När klockan var sju, gick vi in och bänkade oss för "uppvärming" med Babsan med band, som spelade gamla (och nyare för all del) melodifestivallåtar. Helt ok, men inte jättekul.

Sen blev det dags för TV-sändning. Alla som satt hemma i sina soffor vet ungefär hur det blev. Säga vad man vill om BWO och dom andra, men stämingen i Cloetta Center var på topp! Frida och jag hade jättekul, dansade och viftade med våra ballonger.

Så här trodde jag att det skulle gå:
Till Globen skulle Patrik Isaksson och BWO gå och till andra chansen Ainbusk och Mickey Huscic (ja, ni vet...). Och jag hade tvärfel.

Nåväl, vad är en bal på slottet....
...när man kan kändisspana istället. ;-)

Vi mötte Bert Karlsson i bil och Mark Levengood kom gåendes på parkeringen när vi letade just en parkering. Inne i arenan var Bolobompa-Stefan, Linda Nyberg, Jovan Radomir och dom sockersöta gossarna i EMD. Ja, det var vårt kändisspan det.

Kom hem vid ett i natt. Alla sov. Det är inte nyttigt för en mamma att vara ute och ränna på nätterna så där, för idag har jag varit trött som sällan annars. Men kul var det igår. Jättekul!

Det får vi göra om nån mer gång, Frida!

[lnkpng]

I afton gäller det. Jag och min väninna Frida ska lämna våra män och barn hemma och roa oss kungligt när vi åker till Linköping på melodifestival. Ska bli så roligt. Jag lovar. Ni kommer att få veta hur vi haft det.

Trevlig lördag till er alla!

Melodifestivalen del II

Jaha, då har delfinal två varit. Jag tyckte att det var ett riktigt bra startfält igår. Med några undantag förstås. The Nicole var ju rena rama skämtet. Söt tjej, men det räcker ju inte i sammanhanget... Och Andra generationen. Att dom klarade sig bland dom fem bästa är oförståeligt i mina ögon. Dom är säkert ett jättebra band på fester, men inte i Melodifestivalen. Det var dom riktiga bottennappen.

Lasse Linds låt har jag inte så starka minnen av, så den låter jag vara orefererad. Tycker däremot att det var synd att Alexander Schöld inte var bland dom fem bästa. "Den första svalan" skulle dock kunna bli en riktig sommarplåga.

Och så till dom fyra låtarna som gick vidare på olika sätt. Sanna Nielsen hade en bra låt och en fantastisk röst. Låten va inte som en "vanlig" Sanna Nielsen-låt, som ofta brukar vara lite dansbandig. En skön powerballad.. Kul att hon gick raka vägen till Globen. Och det var ju så klart roligt att Rongedals fick biljetter till Globen dom också. Ett kul brödrapar, som verkar vara rejält ödmjuka, trots att segerns vindar blåst deras väg det senaste året. Lite underligt ändå att kvällens i särklass bästa låt "bara" gick till Andra chansen, nämligen Ola och "Love in stereo". Bara att önska honom lycka till i Kiruna. Och som ett obotligt Carola-fan tycker jag så klart att det var tråkigt att det inte gick bättre för Johnsson & Häggkvist. Tyvärr var ju inte låten så bra. Tyckte den kändes rörig, och Carolas fantastiska röst kom inte till sin rätt. Gillar doch Andreas Johnsson rockiga stämma, som väl gjorde sig lite bättre i låten.

Men en som verkligen inte går av för hackor, är Björn Gustavsson. Vi tjöt av skratt när han skulle flyga... Grymt kul!

För övrigt hade vi en helhärlig melodifestivalkväll. Vid 18 kom vänner över på tacos. Barnen lekte och hade det jättekul. Efter maten gjorde vi iordning köket och fixade snacksen. Vi la en madrass framför soffan och barnen bar fram massor av kuddar och gosedjur. Elia slocknade vid 20:30. Signe höll ut till 21, då hon somnade på madrassen. Maja hade somnat redan tidigare på kvällen. Dom båda gästande flickorna höll ut ända till slutet, men hade somnat i bilen på vägen hem. Kvällen blev ganska ung för föräldrarna också. Så kan det gå när man är småbarnsförälder...

Melodifestivalen del I

Min vana trogen, som nitisk melodifestivalfantast, lite tankar från gårkvällen...

Det är fest. Möjligen årets höjdpunk (samsandes med ett gäng andra händelser visserligen). När jag träffade min goda vän Frida idag (hon förstår och delar min passion för melodifestivalen), var det första som slank ur mig inte ens ett "hej", utan "vad var det med Christer Sjögren?".

Som alltid är startfältet numera väldigt blandat. Det är ju roligt att nya stjärnor tänds (och släcks) under fyra vinter veckor. Huvudsaken är inte att alla låtar är fantastiska, utan allt runt omkring. Kanske är det bästa som kan upplevas i TV-soffan, när vi och familjen N sitter bänkade med kuponger där text, musik, kläder, dans, framträdande, ja hela grejen spelar roll för den totala bedömningen och poängen. Nästa lördag blir nog en sån gång.

Men igår satt jag bänkad med mina två stora skruttar och en skål med popcorn. Och det går sannerligen inte av för hackor det heller...

Och dom olika artisterna då? The poodles var helt ok, men vad gjorde E-type med dom? Face-84 var ju kul att dom fick vara med, även om dom inte var så bra i mitt tycke. Sussie Tapper hade en vacker låt med en stark text, men ändå inget för mello. Brandurs låt hörde jag lite dovt från övervåningen, för just då blev sonen akut trött och ville sova i sin säng på momangen. Velvet hade en bra låt. Jag tror nog att hon var bäst igår. Så synd att hon inte gick vidare. Inte ens till andra chansen. Amy Diamond är bra. Hoppig och skuttig i bästa Amy-stil. Hon kan gå långt. Och så Christer Sjögren. Vem kom på att han skulle vara med? Och hur kunde Ingela "Pling" skriva en så dålig text? Vem har jag glömt? Just, Michael Michailoff eller vad han heter. Kommer inte ihåg låten. Inte ens lite gran.

Nästa lördag bänkar sig hela familjen i goda vänners lag framför Mello. Och lördagen därpå åker jag och Frida till Linköping för att vara med irl, så att säga. Ska bli så kul!

Nu återstår bara frågan: Vad var det med Christer Sjögren....?

[fettisdag]

Så var det åter dags att fira Fettisdagen.
Jag tycker om när det finns saker att fira.
Det finns nästan nåt varje dag.
Och en dag som denna måste ju så klart firas med semlor.

På väg hem från förskolan svängde vi in på ICA
och köpte semlebullar och mandelmassa. Sen bar det av hemåt,
för att tillreda dessa delikatesser.

Signe gräver ur inkråmet på sin semla.

Elia framme vid grädden.

Och så lite florsocker på.

Maja är inte den som är den, utan satte i sig en hel semla.

Så gjorde även brodern och modern.
Signe kom på, halvvägs in i semelätandet, att semlor är äckliga.
Dom hade fått semlor i förskolan, och dom var sååå goda, sa Signe på hemvägen.
Måste fråga i morgon vilken mirakelingrediens dom hade för att göra semlorna så goda.

i morgon är det askonsdag. Säkert nåt att fira...!

[att bli till trettioåring]

Då har Sebbes Fruga gått och fyllt 30 år.
Det känns som en härlig ålder!

På födelsedagen kom man och barn in och sjöng för mig.
Barnen klämde i allt vad dom orkade. Så vackert...!
Fick ett läckert armband i "flätad" silvertråd med röda pärlor av olika slag.
Till det ett par matchande örhängen.
Kvällen innan, när jag var borta, hade barnen målat en lång teckning på "rullpapper". Sebbe hade snappat upp deras kommentarer angående det dom målade. Sen skrev han ner det på små lappar och klistrade fast. Så roligt! Till exempel hade Signe målat "mamma i sina svarta långkalsonger", och Elia hade målat havet "så att det kan komma höööörövarhepp".

Under födelsedagen lagade jag mest mat för den stundande festen.

Mor och dotter redo för kalas!

Männen i mitt liv.
Pappa i mitten, flankerad av sina mågar.

Sötaste gästen, alla kategorier.
Maja.

Många fler bilder finns i datorn, men eftersom ingen är tillfrågad om att florera på min blogg, väljer jag att inte publicera fler bilder.

Kalaset var hellyckat. Jättemycket folk i ett inte så jättestort hus.
Men det fanns gott om hjärterum...

[ett litet inlägg bara...]

Håller som bäst på att förbereda min 30-årsfest, som går av stapeln i morgon. Mam och barn är på biblioteket, för att jag skulle få laga mat i fred. Härom dagen var mamma här och tog hand om Maja, medan jag bakade bröd. Nu är allt som ska ätas klart. Nu återstår bara att fixa i ordning huset. Som ser ut som ett bombnedslag. Milt sagt.

Återkommer med kalasrapportering.

[gott nytt år igen]

Då har vi firat färdigt nyåret.

Först den traditionella lördagsmaten: spagetti och köttfärssås.

Sen återgick vi till nyårsmenyn.

Svåger Johan svängde ihop en glace au four,

som avnjöts i soffan medan barnen åt lördagsgodis.

När barnen lagt sig åt vi vuxna (och Maja)

ostar och kex av olika slag.

Tolvslaget firade vi med film och snacks.
En hellyckad fortsättning på nyårsfirandet alltså, så...

Gott Nytt År!

;-)

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Ett litet bildpottpurri från familjens nyårsfirande.

Svåger Johan fixar förrätten: räkor och mango på grovtbröd

Lill-kusin Elvira hjälper så klart till efter bästa förmåga

Köttmästaren Sebbe tillagar såsen...

...och Sebbes fruga måste så klart provsmaka. Betyg: jättegott!

Elia har fått nyårsmaten: rotsaker i ugn och fläskfilémedaljonger i sås.
Bakom honom syns moster och kusin.

Mitt i ett bostadesområde skjuter man inte raketer. Dock kan en och annan party popper förekomma.
Barnen tyckte att dom smällde lite väl, men lite kul var det.

Tyvärr blev det ingen efterrätt, eftersom lillkusin spydde när honm gick och la sig. Den magsjukenojiga mamman packade in hela familjen i bilen och åkte hemåt. Sebbe och jag sa gott nytt år till varandra på en parkeringsficka mitt i skogen längs landsvägen. Lite annorlunda slut och början på åren, men vi hade i alla fall varandra.

Ordningen återställd!

Mina pojkar är lyckligt och väl hemma igen. Och vi flickor är så glada över att ordningen är återställd.

Barnen kramades när dom sågs igen. Sen höll dom varandra i handen hela vägen hem i bilen. Väl hemma var allt som vanligt igen. "Mamma, Signe slog mig...", "mamma, Elia bara förstör..."

Och det var så härligt att bara bli omfamnad av min egen älskling.