Sitter här med min obligatoriska kvällsfil med flingor, och inser att det är evigheter sen jag skrev nå't här. Det märks att jag är tillbaka på jobbet... tiden finns lixom inte.
Barnen sover sött sen ett tag tillbaka. Signe somnade redan 18:45, med vaknade en halvtimme senare och satt uppe med mig i en timme kanske. Elia la jag vid 19:30 och när vällingen var slut låg han och pratade jättelänge, helt utan att gnälla, bara småprat i mörkret. Gubben min är på jobbet. Det var tydligen kris ikväll, så han ryckte in.
Min lilla skruttfia har insett att det är vår. Hon och hennes bror var ute och lekte på vår lilla gård och jag var inne för att fixa lite och hade altandörren öppen. Signe började ropa efter mig, och när jag kom ut stog hon på gräset utan byxor. Jeansen hade fått blöta sandfläckar på sig, så dom gick inte att använda mer. Hon fick, på egen begäran, galonisar. Efter ett tag tittade jag ut igen. Då åkte hon på sin Bobby Car på trätrallen. Utan stövlar. Dom gav väl inte rätt schvung när hon skulle skjuta på bilen. Sa att hon fick komma in om hon inte hade skor eller stövlar på sig, så hon satte snällt på dom igen. Efter ytterligare ett litet tag ropade hon återigen på mig. Den här gången iförd enbart jacka. Då behövde hon kissa, och uträttade behoven utomhus. Sen fick hon gå in. Drog på smilbanden trots allt. hon är ju min älskade treåring...!
1 kommentar:
Vilken friskus till unge! Hon löser själv problem, även om det inte blir en vuxens lösning. Det bådar gott för framtiden!
Skicka en kommentar