Så där ja!Då var jag i mål. 33 minuter tog det att springa vårrusets 5 km. Trots att jag och min springkompanjon Mia startade i det andra startfältet, var det många "söndagsåkare" där. Folk promenerade både med och utan stavar. Det blev lite sicksackande kors och tvärs, men bra gick det.
Är helt imponerad av mig själv!!
Efter loppet fick vi vår picknick-kasse, med bröd, mjukost, skinka, leverpastej, sallad och dricka. Så satt vi ner i gräset och picknickade i vårt sköna mamma-gäng. Kul att ni var med, vänner!
Nu är jag hemcyklad och nyduschad. Maja klarade sig bra utan mamma, trots att hon tvärvägrade att ta välling. Signe var klarvaken och jätteuppskruvad när jag kom hem. Hon hade sett både Pippi Långstump och en prinsessa när dom var nere på stan och hejade på oss. Signe fick ligga bredvid mig när jag ammade Maja. Då somnade hon på fem röda.
Det blir intressant att se hur kroppen mår i morgon. Jag har stretchat dom muskler som jag vet om att jag har, men sen brukar det ju finnas muskler som man inte vet om att man har.
Slutligen en fråga: Hur gör man löpning till en vana?
5 kommentarer:
Se kortet: sprang du i egen riktining? Hade du egen bana? Din fråga om löparvana har jag grubblat över i 20 år - ända sen jag var 20. Idag har jag i alla fall GÅTT 5 km. Tog bilen hem
Ja, jag sprang mot fotografen, tillika min älskling. Ville dessutom att barnen skulle få en närbild av sin hurtiga mor ;-)
Heja på! Jag skulle aldrig ta mig runt på 33 min.´
Kram Elin
GRATTIS! Grattis! från oss. Vi är imponerade!
(Det kom tydligen inte in igårkväll. Fel intryckt?)
Wow!! Va duktig du är! Jag är riktigt imponerad :) Ska nog gå ut och springa nu...
Skicka en kommentar