
Efter middagen åt vi vattenmelon till efterrätt. Till och med Maja gillade det hon fick i munnen. Barnen var som tokiga. Dom var både kramiga och bråkiga på samma gång. Men vi hade det mysigt, på vår filt ute på gräsmattan med ett fat fullt av söt vattenmelon.
Allt dokumenterades nogrannt av modern och fadern. Tyvärr hamnade bilderna annorstädes än vad jag hade tänkt, och nu är jag lite för lat för att leta reda på bilderna. Så kan det gå... Istället får mitt vackra sovande barn posera, i kusinens förstora pyjamas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar