Okej okej, jag börjat fatta vinken...Som "extrajulklapp", när vi delade ut julklappar till barnens småkusiner för ett par veckor sedan, fick jag ett par 3kg:s hantlar från min man och mina barn. Mina överarmar så spinkiga, jag vet. Dom är betydligt mindre än Sebbes muskulösa underarmar.
Och i födelsedagspresent, härom dagen, fick Sebbe och jag boken "Parträna med Paolo Roberto" av min syster och svåger. Dags att använda kroppen lite mer, alltså. Det tycker jag ju egentligen bara är kul, och jag vet så väl att jag behöver träna överkroppen för att orka jobba i förskolan och ha tre barn hemma. Stark rygg, nacke, axlar och armar har ju ingen dött av...
Och så en bild på snyggaste kalaskillen i sin nya slips. Sebbe lärde mig göra slipsknutar i morse, så det är jag som har gjort slipsknuten på den stilige kavaljeren. När jag kom och skulle hämta hem honom från kalaset, ville han följa med sin stora kärlek hem. Det fick han så klart. Och dom ska gifta sig.... Vet inte när, men dom har fått vårt godkännande. ;-)
3 kommentarer:
Hej! Roligt att du hittat till mig och tack för kommentaren! Nu har jag kikat runt här på din blogg och haft en trevlig stund. Vilka fina namn dina barn har! och jag håller med dig... Elior är riktiga små godbitar :-) (och inte så lätta att finna. Din pojke är faktiskt den enda Elia jag hört talas om förutom min egen.)
Glad blev jag också att se att du verkar ha samma tro och värderingar som jag...det känns gott att stöta på ute i "bloggosfären". Det är inte så ofta man gör det.
Önskar dig en fin helg!
//Evelina
Vilken stilig liten kavaljer!!!
ilfa:
I know... Vore det inte för Sebbe skulle jag nog satsa på Elia. Fast å andra sidan, vore det inte för Sebbe så fanns där ju ingen Elia.
Skicka en kommentar