[iEiSRÄL]

I höstas var mormor och morfar i Israel. Sen dess har det ju hunnit vara krig och elände i den regionen av världen, nå't som Signe snappade upp en dag när vi kollade på nyheterna. Ack, så väl det stämmer att "små grytor har också öron". Jag tror att det var Elia som ringde hem till mormor och morfar och sa att dom inte får åka till Israel igen, för att dom bombar där. Av och till pratas det om Israel. Mest ur barnens perspektiv. deras oro för mormor och morfar, som förvisso inte längre är där, men ändå. Igår satt barnen i köket och ritade och pysslade och efter ett tag kom dom till mig och frågade "Mamma kan du läsa vad vi har skrivit?".

Barnen hade skrivit i ICA:s reklamblad, och först såg jag inte riktigt vad dom hade skrivit. Sen gick det upp för mig att dom faktiskt lyckats skriva Israel. Eller iEiSRÄL, för att vara korrekt. Min fråga blev så klart hur dom visste vilka bokstäver dom skulle skriva. "Vi bara tänkte dom", svarade Signe. Och lillebror flikade in "Tillslut stog det Israel." Ser man på...

Till saken hör att barnen verkligen uttalar ordet Isräl, så då har dom ju stavat rätt. ;-) Signe blev väldigt glad och upprymd när jag senare på dan berättade att det inte längre är krig i Israel. (Jag gick inte in på några detaljer...) Elia blev glad han med och utropade "Ja, då kan vi åka till Isarel!".

Vi får väl se när Elias önskan kan gå i uppfyllelse. Nån gång, hoppas jag! Men tänk vilka spår en mormor och morfars resa kan sätta i helt andra personer än i själva resenärerna.