Idag var den stora dagen kommen. Dagen som jag själv minns, för 20-nånting år sedan. Jag stog utanför lekis och blev fotograferad av min mamma. Jag hade ett nytt, vinrött armbandsur.
Jag var stor.
Jag var glad.
Jag var stolt.
Idag var det jag som fick stå bakom kameran. Signe hade nya kläder på sig. Hon fick välja vad hon ville i affären.
Hon var stor.
Hon var glad.
Och hon var stolt.
Vi lämnade av småsyskonen i deras förskola och sedan promenerade Signe och jag till skolan. Hon blev blyg, och ville inte alls hälsa i hand på fröken. Men det var stort att börja i förskoleklass. I skolan. Både för dotter och för mamma.
Nu undrar hon när hon ska få läxor.
Lusten till skolan är stor. Och jag hoppas att den håller i sig.
I många år framöver.
Liten blir större... så är det!
5 kommentarer:
Jag minns ännu bättre, när du satt på trottoarkanten och grät "jag vill också börja skolan, Lotta får ju".(Lotta var 2 år äldre) Nu är du en stolt mamma (som gått i skolan i mååånga år) och jag en (avundsjuk) mormor. Vart har åren tagit vägen??
Det är skumt det där jag minns när min store grabb böjade skolan och man inte visste hur man skulle förhålla sig till fröken.
Va fin hon är gumman!! Är hon bara lite lik dig, så håller nog lusten till skolan i sig ;)
sötnos. så lik dig hon är.
oups. det var jag som skrev det ovanför här. =)
kram från Annemaj
Skicka en kommentar