...det är vad jag är. Inte för allt, utan för vinterkräksjukan, som åter slagit till mot vårt land. Igår var jag helt övertygad om att vi skulle bli drabbade. Varenda gång Elia hostade i natt (och det var flera gånger) var jag tvungen att gå upp och kolla om han spydde. Vilket han naturligtvis inte gjorde, eftersom han bara hostade. Så natten blev mer upphackad än vanligt, eftersom jag mellan hostningarna var tvungen att gå och kissa också.
Väntade mig nästan att dom skulle ringa från förskolan idag när barnen var där, för att be mig komma och hämta dem. Men icke. Allt var som vanligt när vi kom och hämtade dem.
Ska sluta kolla på dom nyheterna där dom berättar om vilka sjukhusavdelningar som tvingats stänga och hur många förskolor som är drabbade av vinterkräksjukan. För vet jag inget behöver jag inte fundera på om jag, eller nå'n i familjen, träffat någon som blivit sjuk.
Eller så rycker jag upp mig och tänker "den dagen den sorgen" och lever glatt vidare. Så får det bli!
1 kommentar:
Vinterkräksjukan i två olika omgångar? Först dagar av oro för det som aldrig? drabbar (onödig oro!!) och sen en omgång till OM! den kommer. Den dagen och den sorgen, om ....!
Skicka en kommentar